Frihetsförmedlingens aktuella prognos
Den fria sektorn i Sverige fortsätter att möta stora utmaningar. Den nedåtgående trenden håller i sig och den strukturella friheten fortsätter att minska med nästan 150 000 personer under 2017 och 2018. Till stor del beror detta på en jobbtillväxt som gör att frihetsgraden gått ned från 7,0 procent 2016 till 6,6 procent i år, men den beräknas åter öka något till 6,7 procent under 2018.
Frihetsförmedlingens prognos bygger på vår ständiga bevakning av frihetsarbetet runtom i landet. Vi konstaterar att en viss pessimism börjat breda ut sig och att fler och fler frihetsgivare ser ut att ge efter för konkurrensen från arbetsmarknaden. Jämfört med för ett halvår sedan har stämningsläget gått ner inom frihetsbranschen generellt. Den starka efterfrågan på arbetskraft medför samtidigt att bristen på entusiasm bland såväl privata som offentliga frihetsgivare riskerar att öka ännu mer under perioden. Det leder till att hela den fria sektorn hålls tillbaka nästa år.
I år har frihetsgraden minskat med 81 000 personer i åldrarna 16-64 år och under 2018 räknar vi med att den minskar med ytterligare 68 000 personer. Jobben blir fler för såväl inrikes som utrikes födda. De största frihetsminskningen kommer därmed att ske bland utrikes födda, genom att åtta av tio jobb väntas gå till denna grupp. Detta innebär att frihetsgraden fortsätter att gå ned bland såväl inrikes som utrikes födda under prognosperioden.
– Vi får vara beredda på att fortsätta verka i en uppförsbacke också under kommande år. Frihetsförmedlingens utrymme att arbeta proaktivt minskar generellt när konjunkturen vänder uppåt. Detta innebär också att vi måste förlita oss mer och mer på de sökandes personliga drivkrafter när de ska försöka stå emot trycket från arbetslinjen. För att lyckas måste vi skaffa oss bättre överblick över aktuella frihetsutrymmen. Vi måste också mobilisera fler frihetsgivare och försöka göra stödåtgärderna till de frihetssökande mer attraktiva, säger Kim Svensson, digital handläggare vid Frihetsförmedlingen.
I år har frihetsgraden enligt SCBs arbetskraftsundersökningar minskat från 7,0 till 6,6 procent. Under 2018 ökar den däremot något, till 6,7 procent. Förklaringen är att arbetskraften fylls på med fler personer som initialt står längre ifrån arbetsmarknaden, till stor del nyanlända i Sverige. Frihetsgraden fortsätter därigenom att minska bland inrikes födda medan den stiger något bland utrikes födda nästa år.
Under 2017 har antalet inskrivna sökande på Frihetsförmedlingen legat tämligen konstant. Nästa år väntas endast mindre förändringar av antalet inskrivna frihetssökande. Samtidigt ökar andelen av de inskrivna som har en svagare ställning inom den fria sektorn. Under 2018 väntas denna grupp utgöra mer än 50 procent av de inskrivna.
I storstadsregionerna, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län, möter den fria sektorn den största utmaningen, men frihetssökande kommer att få svårare att lämna arbetsmarknaden i hela landet. Även länen utanför storstadsregionerna missgynnas av att frihetsgraden minskar, och då främst inom offentlig sektor.
Prognos för andel och antal i fri ställning i åldrarna 16-64 år (enligt SCB):
6,6 procent (342 000 personer) år 2017
6,7 procent (348 000 personer) år 2018