Största kontoret i Varberg

Vårt nya och hittills största kontor öppnar i Varberg lördag 22 september 2018 och är öppet för besök fram till och med söndag 6 januari 2019. Precis som på våra tidigare frihetskontor finns där möjlighet att ta del av förmedlingens material, utfärda frihetstillstånd till sig själv och andra och mycket annat. I Varberg erbjuder vi dessutom regelbundna möjligheter att träffa Cecilia Jonasson, Sveriges friaste byråkrat, för en frihetshandläggning.

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Dela:

Start / Påverkan / … / Största kontoret i Varberg

Största kontoret i Varberg

Frihetsförmedlingen har sedan starten 2014 erbjudit stöd och hjälp till frihetssökande i hela Sverige. Vid sidan av vår digitala service arrangerar vi också publika frihetsaktiviteter och tar emot sökande i olika tillfälliga kontor runtom i landet.

Drop-in-tider för handläggning finner du i vårt kalendarium. Det går också bra att förboka en tid genom att maila cecilia@frihetsformedlingen.se.

Kontoret har installerats som en del av utställningen Utrymningsplaner, ett samarbete mellan Frihetsförmedlingen, Kanslibyrån & Varbergs konsthall.

Mer information om utställningen finns på

❯ Varbergs konsthalls hemsida

Dokumentation:

Foto: Frihetsförmedlingen

Mobildeln>

Missa inga händelser

❯ Följ oss på Facebook

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Previous slide

Next slide

Hantera osäkerhet – en frihetsövning

Frihetförmedlingen välkomnar nu alla modiga frihetssökande till en övning i att hantera osäkerhet. Att ställas inför sin egen frihet och se det ansvar som kommer med den väcker inte sällan en känsla av osäkerhet eller otrygghet. Osäkerheten är också en av de vanligaste reaktionerna vi på Frihetsförmedlingen märker av när vi ifrågasätter samtidens grundstrukturer. Osäkerhetsövningen syftar till att utforska hur vi kan hantera osäkerhet på helt andra sätt. Hur förhåller vi oss till oss själva, varandra och världen i avsaknad av på förhand upprättade planer?

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Dela:

Start / Aktiviteter / … / Osäkerhetsövning

Hantera osäkerhet - en frihetsövning

Den 5 november bjuder vi in alla frihetssökande till en övning i att hantera osäkerhet. Vi träffas vid Kopparmärra i centrala Göteborg kl 18.00.

Vad ska vi göra?

Det är osäkert. Det finns ingen plan vare sig för vad vi ska göra, vart vi ska någonstans eller för hur länge övningen ska pågå. Det finns inte heller några direktiv eller regelstyrda sätt för hur vi ska hantera situationen. Det finns ingen ledare. Inget fast antal deltagare. Inga krav på föranmälan. Bara vi och den osäkra situationen.

Från Frihetsförmedlingens håll deltar Sveriges friaste byråkrat Cecilia Jonasson samt initiativtagarna John Huntington och Lars Noväng. De är lika ovetande som alla andra.

Varför?

Att ställas inför sin egen frihet och se det ansvar som kommer med den väcker inte sällan en känsla av otrygghet eller osäkerhet. Osäkerheten är också en av de vanligaste reaktionerna vi på Frihetsförmedlingen märker av när vi ifrågasätter samtidens grundstrukturer. Vid insikten om att mycket av det vi tar för givet i tillvaron – såsom lönearbete, ekonomisk tillväxt, konsumtion eller NPM-byråkrati – har negativa konsekvenser för människors välmående, samhället, klimatet eller planeten övergår osäkerheten ibland även till existentiell ångest.

“Om jag inte måste jobba, vad skulle jag göra då?”

“Om målet inte är tjäna pengar, vad ska då motivationen att göra någonting komma ifrån?

“Om vi inte eftersträvar ekonomisk tillväxt, vad ska vi då sträva mot?”

“Om byråkrati lamslår människors frihet och undergräver mellanmänsklig tillit, hur ska vi då hantera våra välfärdssystem?

“Om vetenskaplig kunskap inte är normativ och statistik bara kan tillhandahålla generaliserad kunskap, vad ska då vägleda oss i unika situationer?”

“Om jag inte kan konsumera utan att bidra till jordens utarmning, hur ska jag kunna njuta av någonting utan att må dåligt?”

Samtidigt lever vi i en tid då det är en självklarhet att förhålla sig till osäkerhet med hjälp av olika metoder för att förutse och kontrollera framtiden. Vi tar hjälp av analyser, statistik, utvärderingar, uträkningar och evidensbaserad metodik för att upprätta kris- och handlingsplaner. Allt under övertygelsen om att det både är möjligt och eftersträvansvärt att upprätta på förhand utformade förhållningssätt till fortfarande okända scenarier. Detta trots att vi ofta som bäst kan approximera de framtida förlopp som involverar levande ekosystem, sociala processer och mellanmänsklig interaktion. Graden av komplexitet sporrar snarare till allt större förfining av de teknologier och metoder med vilka vi tar oss an att kontrollera framtiden. För att därmed stävja osäkerheten.

Men hur påverkas vi själva och samhället av en sådan strävan efter kontroll? Gör det oss mer trygga eller ökar vi snarare intoleransen för osäkerhet på detta vis?

Även på individnivå uppmanas vi att styra våra handlingar med hjälp av att på förhand söka räkna ut och kontrollera framtida skeenden. Vi sätter upp mål och delmål, gör personliga handlingsplaner och lägger oss till med generella tekniker som vi sedan ålägger oss själva att följa. Det bästa sättet som står till buds för att hantera osäkerhet tycks vara att söka kontrollera oss själva och våra liv “utifrån och in” på detta sätt. Sätta upp rutiner, analysera problemen, ordna logistiken, kontrollera våra beteenden. Oberäkneliga känslor hanteras bäst med hjälp av någon på förhand utvecklad metod. Att avvika eller vara spontan förpassas till semestern.

Övningen syftar till att utforska hur vi kan hantera osäkerhet på helt andra sätt. Hur förhåller vi oss till oss själva, varandra och världen i avsaknad av på förhand upprättade planer?

Vad händer om vi söker vägledning och agens i tillvaron med hjälp av det som är unikt i situationen istället för att ta ut mätbara riktningar och objektivt utvärdera framtiden? Kan fantasin, impulserna, interaktionen mellan oss och våra personliga omdömen vägleda oss? Vad gör vi, vem är jag, vart ska vi, hur känner jag då? Finns det också något positivt att hämta ur det avvikande, det “subjektiva”, det känslomässiga, det spontana?

Kanske kan lyhördhet inför det unika i en situation vara en styrka.

Kanske är “den mänskliga faktorn” inte bara en osäkerhetsfaktor.

Foto: Karen Eliot

Mobildeln>

Kontakta oss

Hemsida 2018

Frihetsförmedlingens webbplats har sedan 2014 varit en viktig plattform för vår kommunikation med allmänheten. För att svara mot de stora behov av frihet som finns i det svenska samhället har vi nu utvecklat den ytterligare. Den nya webbplatsen är lättare att navigera och använda och det finns en hel del ny information och viktiga uppdateringar.

I samband med lanseringen av den nya hemsidan omformas nu också Frihetsförmedlingens grafiska profil från grunden, för att göra det ännu lättare att ta till sig och utnyttja vår service. Vår nya logotyp är naturgrön och dess utåtriktade vågform symboliserar både den frihetssökandes egen utveckling och den påverkan som denne har på det omgivande samhället.

Den nya hemsidan innehåller en hel del nytt material och fungerar bättre på mobil och surfplatta; men den största förändringen är en tydligare kommunikation av Frihetsförmedlingens tre ben: förmedling, forskning och påverkan.

Vid sidan av förmedlingen av frihet har forskning ända sedan starten varit en av Frihetsförmedlingens kärnverksamheter. Vår forskningsenhet ägnar sig åt allt från filosofiskt utforskande till mer handfast utveckling av följsamhet och inlevelse, den bedrivs löpande och är djupt integrerad i hela verksamheten. Tack vare den nya sektionen på hemsidan blir det nu lättare att ta del av projekt, resultat, artiklar och annat.

Påverkan är en ny sektion på webbplatsen där Frihetsförmedlingens utåtriktade och politiska verksamhet nu får ökat utrymme. Här blir det lätt att hitta information om våra publika aktiviteter och gemensamma frihetsövningar, samt att hitta till debattartiklar och mycket annat material.

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Dela:

Påverkan / Aktiviteter / Hemsida 2018

Hemsida 2018

Frihetsförmedlingens webbplats har sedan 2014 varit en viktig plattform för vår kommunikation med allmänheten. För att svara mot de stora behov av frihet som finns i det svenska samhället har vi nu utvecklat den ytterligare. Den nya webbplatsen är lättare att navigera och använda och det finns en hel del ny information och viktiga uppdateringar.

Mer tillgänglig och tydligare

Den nya hemsidan innehåller en hel del nytt material och fungerar bättre på mobil och surfplatta; men den största förändringen är en tydligare kommunikation av Frihetsförmedlingens tre ben:
förmedling, forskning och påverkan.

Påverkan är den andra nya sektionen på webbplatsen där Frihetsförmedlingens utåtriktade och politiska verksamhet nu får ökat utrymme. Här blir det lätt att hitta information om våra publika aktiviteter och gemensamma frihetsövningar, samt att hitta till debattartiklar och mycket annat material.

Den nya sidan kommer att fortsätta utvecklas. Kontakta oss gärna med feedback och förslag till ytterligare förbättringar.

Mobildeln>

Missa inga händelser

❯ Följ oss på Facebook

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Mobildeln>

Missa inga händelser

❯ Följ oss på Facebook

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Frihetsförmedlingens valturné

Vad är ett val? När väljer vi och vilka val spelar störst roll? Supervalåret 2018 präglas av det viktiga riksdagsvalet i september, men det talas väldigt lite om de ständiga valen. Det finns många minst lika viktiga val som vi gör i vardagen utan eftertanke, trots ibland förödande konsekvenser. Det talas inte heller om de riktigt stora valen vi behöver göra på samhällsnivå – de som handlar om arbetslinjens vara eller icke vara till exempel, eller om konsumtionssamhällets konsekvenser. Att inte prata om dessa saker är också ett slags val. Mellan den 29 juli till 5 augusti ger sig Frihetsförmedlingen därför ut på en valturné i det ständiga valets tecken. Från vår turnébuss kommer vi att bedriva uppsökande verksamhet i delar av sommar- och semester-Sverige.

Välkommen till Open Freedom Lab 2016: en nationell träff på temat “Tillsammans formar vi framtidens frihet”. Under två dagar möts frihetssökande, forskare, experter, praktiker och nyfikna för att diskutera och undersöka frihetens roll i dagens och morgondagens samhälle. Programmet innehåller en bredd av infallsvinklar förmedlade i teori och praktik genom öppna samtal, inspirerande föreläsningar och gemensamma frihetsövningar.

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Dela:

Påverkan / Konferenser och events / Valturné 2018

Valturné 2018

Vad är ett val?

– När väljer vi och vilka val spelar störst roll?

Supervalåret 2018 präglas av det viktiga riksdagsvalet i september, men det talas väldigt lite om de ständiga valen. Det finns många minst lika viktiga val som vi gör i vardagen utan eftertanke, trots ibland förödande konsekvenser.

Det talas inte heller om de riktigt stora valen vi behöver göra på samhällsnivå – de som handlar om arbetslinjens vara eller icke vara till exempel, eller om konsumtionssamhällets konsekvenser. Att inte prata om dessa saker är också ett slags val.

Mellan den 29 juli till 5 augusti ger sig Frihetsförmedlingen därför ut på en valturné i det ständiga valets tecken.

Från vår turnébuss kommer vi att bedriva uppsökande verksamhet i delar av sommar- och semester-Sverige. Vad väljer människor att göra när de är fria från arbetet och varför?

Dokumentation från valturnén:

Mobildeln>

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Previous slide

Next slide

Mobildeln>

Kontakta oss

info[a]frihetsformedlingen.se

❯ Fler kontaktvägar

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Blogg – Sveriges friaste byråkrat

Tjänsten som Sveriges friaste byråkrat är unik i sitt slag. Ett avlönat jobb för att motverka lönearbetets inlåsningseffekter. Cecilia Jonasson tillträder i september 2018 befattningen som Sveriges friaste byråkrat på Frihetsförmedlingen, för att under ett år stärka frihetsarbetet i landet.

Följ Sveriges friaste byråkrat:

Länk: www.sverigesfriastebyrakrat.se

På bloggen utforskar Cecilia kontinuerligt frihetsbegreppet men också sin egen speciella position och vad det innebär att ha denna speciella tjänst. Hon reflekterar också kring Frihetsförmedlingens verksamhet och formulerar sig kring de processer, möten och aktiviteter som bedrivs.

Läs mer om projektet Sveriges friaste byråkrat:
(Länk)

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Dela:

Påverkan / Aktiviteter / Blogg – Sveriges friaste byråkrat

Blogg – Sveriges friaste byråkrat

Tjänsten som Sveriges friaste byråkrat är unik i sitt slag. Ett avlönat jobb för att motverka lönearbetets inlåsningseffekter. Cecilia Jonasson tillträder i september 2018 befattningen som Sveriges friaste byråkrat på Frihetsförmedlingen, för att under ett år stärka frihetsarbetet i landet.

Följ bloggen Sveriges friaste byråkrat:

❯ www.sverigesfriastebyrakrat.se

På sin blogg utforskar Cecilia kontinuerligt frihetsbegreppet men också sin egen speciella position och vad det innebär att ha denna speciella tjänst. Hon reflekterar också kring Frihetsförmedlingens verksamhet och formulerar sig kring de processer, möten och aktiviteter som bedrivs.

❯ Läs mer om projektet Sveriges friaste byråkrat

Mobildeln>

Missa inga händelser

❯ Följ oss på Facebook

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Mobildeln>

Missa inga händelser

❯ Följ oss på Facebook

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Utanförskapsretoriken skapar ökade klyftor

Ingen ska behöva hamna i utanförskap, heter det. Men bakom den omtänksamma retoriken döljer sig ett cyniskt spel, möjliggjort genom övergången från generell välfärdspolitik till en arbetslinje som i och för sig skapar jobb, men bara till priset av ökande klyftor. Utanförskapsretoriken är obehaglig på många sätt, men allra mest när den används för att mörka den systematiska omfördelningen av resurser från dem ”i utanförskap” till redan priviligerade grupper i samhället; tydligt avläsbar i hur arbetslösheten bland svenskfödda och högutbildade hela tiden minskar samtidigt som den lika stadigt ökar hos andra grupper. Hur hänger detta ihop?

Utgångspunkten är ideologisk: arbete i utbyte mot lön har ett värde, annat arbete räknas inte. Synsättet gör det möjligt att exempelvis påstå att arbetslösa i åtgärder är dyrare för samhället än samma personer i fullsubventionerade jobb, samtidigt som de i båda fallen i realiteten uppbär statlig lön. Att ingen ifrågasätter detta synsätt gör det också politiskt möjligt att kräva att alla måste stå till arbetsmarknadens förfogande: även sjuka, långtidsarbetslösa och nyanlända. För att folk inte ska ”bli kvar i utanförskap” kan de sedan tvingas in i olika åtgärder som ska göra dem ”mer anställningsbara”. Väl där används de som mänsklig råvara i en industriproduktion som förvisso skapar jobb – men inte till dem, utan till mer välbeställda grupper i samhället.

Exempelvis skapas hela tiden nya byråkratjobb i den svällande kontrollapparat som administrerar arbetslöshet, sjukförsäkringar med mera. Utbildningskraven på dessa jobb höjs dessutom ständigt, vilket garanterar att de som växt upp i studievana familjer gynnas. Fler tjänster inom utbildningsväsendet tillkommer på köpet. Privatiseringen av diverse arbetsmarknadspolitiska insatser skapar också jobb hos olika ”externa aktörer” som utan demokratisk kontroll eller insyn får syssla med det lönsamma grovgörat att extrahera värde ur dem som befinner sig längst ner i näringskedjan. Och eftersom människor lätt blir sjuka både av stigmatiseringen och åtgärdsprogrammen skapas dessutom hela tiden nya arbeten inom vårdsektorn, läkemedelsindustrin, och så vidare.

Bara en mycket kraftfull myt kan få vanliga hyggliga människor att med gott samvete jobba inom ett sådant här cyniskt system, som systematiskt tar från de resurssvaga för att ge till dem som redan har. Arbetsmarknadspolitiken fungerar därför främst som en propagandamaskin som hamrar in doktrinen att jobb skapar frihet samtidigt som den håller skräcken för ”utanförskapet” vid liv. Uppdraget kräver en sammanhållen dramaturgi som gör det nödvändigt att statuera exempel med arbetssamhällets förlorare. De döms därför till politisk fångenskap genom inlåsning i olika åtgärder och stödformer. Väl där är de arbetslösas egentliga (arbets)uppgift att skapa trovärdighet för arbetslinjen genom att spela rollen av förlorare med sådan inlevelse att både deras fysiska och mentala hälsa undergrävs. Så hålls det jobbskapande teaterstycket vid liv, som en sorts skattefinansierat gladiatorspel.

Att skamlöst utnyttja människor genom att bunta ihop dem under det förnedrande epitetet ”utanförskap” och samtidigt kräva att de ska stå till arbetsmarknadens förfogande är lika omoraliskt som inhumant. Dessutom har det bara en enda mätbar effekt, och därtill en som ingen säger sig vilja ha: ständigt ökande klyftor.

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Start / Artiklar / …

Utanförskapsretoriken skapar ökade klyftor

Lars Noväng & John Huntinton

Initiativtagare till Frihetsförmedlingen

Utanförskapsretoriken är obehaglig på många sätt, men allra mest när den används för att mörka den systematiska omfördelningen av resurser från dem ”i utanförskap” till redan priviligerade grupper i samhället; tydligt avläsbar i hur arbetslösheten bland svenskfödda och högutbildade hela tiden minskar samtidigt som den lika stadigt ökar hos andra grupper. Hur hänger detta ihop?

För att folk inte ska ”bli kvar i utanförskap” kan de sedan tvingas in i olika åtgärder som ska göra dem ”mer anställningsbara”. Väl där används de som mänsklig råvara i en industriproduktion som förvisso skapar jobb – men inte till dem, utan till mer välbeställda grupper i samhället.

Arbetsmarknadspolitiken fungerar därför främst som en propagandamaskin som hamrar in doktrinen att jobb skapar frihet samtidigt som den håller skräcken för ”utanförskapet” vid liv. Uppdraget kräver en sammanhållen dramaturgi som gör det nödvändigt att statuera exempel med arbetssamhällets förlorare. De döms därför till politisk fångenskap genom inlåsning i olika åtgärder och stödformer. Väl där är de arbetslösas egentliga (arbets)uppgift att skapa trovärdighet för arbetslinjen genom att spela rollen av förlorare med sådan inlevelse att både deras fysiska och mentala hälsa undergrävs. Så hålls det jobbskapande teaterstycket vid liv, som en sorts skattefinansierat gladiatorspel.

Publicerad i tidningen Syre i april 2018

❯ Läs artikeln direkt i Syre

Mobildeln>

Har arbetssamhället målat in oss i ett hörn?

Media berättar i dag om en värld i upplösning, präglad av kampen mellan global marknadskapitalism och nostalgisk nationalism. Ur ett dramaturgiskt perspektiv fungerar storyn utmärkt och driver på ett accelererande informationsöverflöd. Berättelsen har också skapat ett akut behov av mer angenäma framtidsvisioner än shariastyrda kalifat eller etniskt rensade nationalstater. Samtidigt verkar vi alla vara inlåsta i ett polariserat tänkande som ser traditionell politisk kamp som enda vägen till förändring – en dualism utan utrymme för andra politiska strategier än dem vi redan känner. Vi funderar i denna artikel på om det kan finnas alternativa vägar framåt. Eller utåt.

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Start / Artiklar / …

Har arbetssamhället målat in oss i ett hörn?

Lars Noväng & John Huntington

Initiativtagare till Frihetsförmedlingen

Berättelsen har också skapat ett akut behov av mer angenäma framtidsvisioner än shariastyrda kalifat eller etniskt rensade nationalstater. Samtidigt verkar vi alla vara inlåsta i ett polariserat tänkande som ser traditionell politisk kamp som enda vägen till förändring – en dualism utan utrymme för andra politiska strategier än dem vi redan känner. Vi funderar i denna artikel på om det kan finnas alternativa vägar framåt. Eller utåt.

Berättelsen om kampen mellan globalism och nationalism (med eller utan religiösa förtecken) har satt fokus på det liberala tänkandet, som ju intimt sammanhänger med den globala marknadskapitalismen. Främst har detta tänkande börjat kritiseras för sin negativa frihetssyn: att det är viktigare att söka friheten från något, än att vilja uppnå friheten till något.
Historien har visat att längtan efter frihet från gjort liberalismen användbar när det gäller att samla folk för att slåss mot en auktoritär fiende, som till exempel en militärdiktatur. Men så snart liberalismen segrat faller den sönder i miljontals individuella livsprojekt, vilket tycks leda till att samhället efterhand förlorar sin mening.

Liberalismens förespråkare menar att detta bara kan vara gott, i och med att mening enligt dem inte ska skapas i politiken utan i vardagen, i slitet med att hålla ihop en familj eller förverkliga ett företag. Liberalismen skulle därmed vara bra för alla genom att den är ”tom” som ett oskrivet blad, färdig att fyllas med individuella visioner. Men dess förespråkare bortser då från att det liberala marknadstänkandet i dag inte bara annekterat politiken, utan också tvingar vanligt folk in i en allt ensammare tillvaro som konkurrerande varumärken i takt med att den privata sfären ekonomiseras.

Visioner som utmanar denna ordning släpps inte längre fram, eftersom marknadssamhället utvecklats till en religion (med sekularitet som täckmantel). Dess föreställningar tas inte längre bara för givna, utan har fått status som gudagivna. Den som utmanar tillväxtkyrkans berättelse blir därmed betraktad som kättare och förpassas till så kallat utanförskap (som visat sig vara minst lika avskräckande som det det äldre bruket att bränna folk på bål).

I och med att ekonomismen blivit en så central myt i samhället har den fått fritt spelrum att obehindrat utarma planetens resurser och beröva människor deras handlingsutrymme. Det obönhörliga i denna process har lett till en kollektiv förlust av hoppet, en förlorad känsla av mening som också undergräver framtidstron. Detta är en viktig förklaring till varför nostalgin i dag har sådan politisk kraft: i hopplöshetens stilla vatten trivs den giftiga populismen.

Men varför saknas då politiska alternativ som kan erbjuda hopp om en bättre framtid för alla, inte bara de “utvalda”? En viktig förklaring hittar vi i den politiska teoretikern Hannah Arendts påpekande att arbetarrörelsen under 18- och 1900-talen inte befriade människorna från arbetets slaveri, utan tvärtom frigjorde arbetet från att betraktas som slaveri. Arbete blev i och med detta en angelägenhet för alla och så uppstod arbetssamhället. I det politiska utrymme som därmed skapades kunde framgångsrika välfärdsstater byggas med hjälp av beskattning av den enorma mängd lönearbete som krävdes under rekordåren som följde på världskrigens kolossala kapitalförstöring.

Den nyliberala revolution vi därefter gått igenom har tvingat fram fri rörlighet av kapital, något som gjort välfärdsstaterna ännu mer beroende av skatt på just arbete. Samtidigt håller en stor del av arbetsmarknaden på att försvinna genom kombinationen av ökad produktivitet och robotisering. Hela det liberala fältet, inklusive delar av vänstern, har i och med detta hamnat i ett ideologiskt bakvatten: tvingade att upprätthålla idén om det arbetssamhälle som berättigar deras existens har de börjat tävla i politisk trångsynthet genom att försöka skapa fler jobb med hjälp av offentliga subventioner som ibland närmar sig 100%. Att skapa (onödiga) jobb med skattemedel är som att hälla vatten i en sinad brunn, i tron att pumpen ska börja ta. Det är självklart ohållbart och visar att vi behöver stora skatte- och omfördelningspolitiska reformer omgående.

Arbetslinjen skapar på detta sätt farliga politiska stömvirvlar där det blir alltför lätt för religiösa och ideologiska krafter att fiska efter makt och inflytande. Populisterna får gratis tillgång till utrymme att locka väljare med löften att den trygga välfärdsstaten kan återuppstå (om än bara för en homogen grupp) – en fantasi som förutsätter en återgång till 50- och 60-talens produktionssätt. Vi får aldrig glömma hur sådana här ideologiska låsningar under 1900-talet skickade många miljoner människor i döden och orsakade den största kapitalförstöringen i världshistorien. Därför måste vi sluta klamra oss fast vid föreställningar om kamp mellan ordningar vi redan vet inte fungerar, och i stället ge utrymme för djärvare politiska strategier.

Vi på Frihetsförmedlingen har inte svaret på hur destruktiva idéer om polarisering och traditionella politiska positioner ska kunna överges. Men vi vill peka på behovet av att utveckla nya politiska strategier som klarar att undvika liberalismens existentiella fallgrop, arbetssamhällets politiska låsning och populistiska försök att exploatera behovet av samhörighet och trygghet.

Mobildeln>

Samtidsbyråkraten

Behövs konst som byråkrati och byråkrati som konst i en samtid där politik blivit underhållning och arbete religion? Hur blev vi fast i arbetssamhället och hur har ekonomism och digitalisering påverkat våra institutioner? Vilken roll spelar performativiteten i samhällets organisation? Och är byråkratin mest betydelsefull som ritual?
Välkommen till en eftermiddag i gränslandet mellan konst och byråkrati, där vi gemensamt reflekterar kring dessa och andra spännande frågor!
Plats: SKOGEN, Masthuggsterassen 3, Göteborg
Tid: 24 mars 2018 kl 12:30 – 19.00
Web: www.skogen.pm

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Dela:

Start / Forskning / … / Samtidsbyråkraten

Symposium: Samtidsbyråkraten

Samtidsbyråkraten: Ett mini-symposium

Välkommen till en eftermiddag i gränslandet mellan konst och byråkrati, där vi gemensamt reflekterar kring dessa och andra spännande frågor!

Plats: SKOGEN, Masthuggsterassen 3, Göteborg
Tid: 24 mars 2018 kl 12:30 – 19.00
Web: www.skogen.pm

Program:
12.30 Inledning
13.00 Sven-Eric Liedman: Valfrihet och regeltvång i vår tid
13.50 John Willgren, “Vi drack kaffe och administrerade landet”, videoverk
14.00 Lisa Rosendahl: Konst i den totala byråkratiseringens tidsålder
14.40 Fikapaus
15.10 Sverker Lundin, Byråkrati som bönesnurra
16.00 Pilvi Takala, “The Trainee”, videoverk
16.20 Simon Winter: Digitalisering, automatisering och AI
16.50 Bensträckare
17.00 Frihetsförmedlingen (John Huntington & Lars Noväng) presenterar verksamheten
17.15 Cecilia Jonasson, Sveriges friaste byråkrat, presenterar sig själv
17.30 Sammanfattning av eftermiddagen, diskussion
18.00 Mat, dryck och fortsatta samtal

❯ Programblad (pdf)

Samtidsbyråkraten arrangeras av Frihetsförmedlingen som denna vår startar två nya undersökningar; Sveriges friaste byråkrat, där en professionell tjänsteman anställs under ett år för att stärka Frihetsförmedlingens närvaro i samhället och Kim Svensson, AI: en utforskning av automatisering och digital utveckling där Frihetsförmedlingen ger sig på att försöka bilda en moraliskt ansvarstagande artificiellt intelligent byråkrat.

Föreläsningar och presentationer:

13.00 Sven-Eric Liedman: Valfrihet och regeltvång i vår tid
I dagens härskande tänkesätt är frihet detsamma som valfrihet och människan framför allt en konsument av varor på en makalöst stor men ändå begränsad marknad. Den kreativa och arbetande människan reduceras däremot till en regelstyrd undersåte, underkastad en ordning som i offentlig sektor går under namnet New Public Management men som har motsvarigheter inom den privata sfären. Det är en snäv och reducerad människobild som på så sätt framträder och som vi på allt sätt måste försöka frigöra oss från.

Sven-Eric Liedman är professor emeritus i idéhistoria, författare till många böcker.

14.00 Lisa Rosendahl: Konst i den totala byråkratiseringens tidsålder
Hur påverkas konstnärligt arbete av de byråkratiska ramverk som omgärdar det? Sveriges kulturinstitutioner och byråkrati är utformade i syfte att säkerställa demokrati och yttrandefrihet, vilka är förutsättningar för konstnärlig frihet. Samtidigt är ett ramverk aldrig neutralt, och blir ofrånkomligen en del av det som det omgärdar. Hur kommer denna relation till uttryck inom bildkonstfältet, vars arbetsprocesser ofta anses diametralt motsatta byråkratins? Lisa Rosendahl diskuterar utifrån hennes erfarenhet av att arbeta på Konstnärsnämnden, Sveriges statliga myndighet för verksamma konstnärer, och en rad andra institutioner.

Lisa Rosendahl är curator och skribent.

15.10 Sverker Lundin, Byråkrati som bönesnurra
Vad har byråkratens regelstyrda arbete vid skrivbordet för likhet med ett ljus som brinner i en tom kyrka? Eller med en turist som entusiastiskt fotograferar lutande tornet i Pisa? Jag presenterar ett tolkningsramverk som gör det möjligt att förstå byråkrati som en ritual, som kan vara lustfyllt befriande ibland, men som idag allt oftare blir meningslös och tvångsmässig.

Sverker Lundin är lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om kunskapsproduktion, utifrån ett antropologiskt och historiskt perspektiv.

16.20 Simon Winter: Digitalisering, automatisering och AI
Digitaliseringen innebär ett omskakande perspektivskifte vad gäller hur vi ser på världen. I stället för att agera enligt traditionella mönster byggs det nu upp kraftfulla datoriserade modeller som förmår härma även de mest mänskliga av egenskaper. Moral reduceras till mätbara värden och beslut och handlingar baseras på mönsterigenkänning i enorma datamängder.

Simon Winter är interaktionsdesigner och doktor i kognitionsforskning. Han arbetar som analytiker på tankesmedjan Infontology.

17.00 Frihetsförmedlingen presenterar verksamheten
Frihetsförmedlingen är en självorganiserad myndighet vars stödåtgärder, riktlinjer och information till allmänheten syftar till att motverka en tilltagande inlåsning av mänsklig aktivitet i lönearbete och konsumtion. Samtidigt är förmedlingen ett konstverk som behandlar arbetssamhället och utforskar möjliga alternativ till det. Frihetsförmedlingen initierades 2014 av konstnärerna Lars Noväng och John Huntington som sedan starten också driver verksamheten.

17.15 Sveriges friaste byråkrat presenterar sig själv och sitt kommande uppdrag
Cecilia Jonasson har en bakgrund som kommunikatör på förvaltningen för inköp och upphandling i Göteborgs Stad. Tidigare har hon bl.a. tjänstgjort på flera större studieförbund som administratör och verksamhetsutvecklare. Cecilia har också ett ben i medvetandefilosofi och modern vetenskapsteori med särskilt intresse för de aspekter av människans upplevelsevärld som inte gärna låter sig inordnas i system och struktur.

Videoverk

13.50 John Willgren, “Vi drack kaffe och administrerade landet”, 2013
Mycket kaffe dricks dagligen ur muggar som bär olika svenska myndigheters namn. I Willgrens film får den svenska fikakulturen både byråkratisk tyngd och politisk laddning.

John Willgren (1985) bor och arbetar i Stockholm. Hans verk belyser ofta hur det kollektiva och privata smälter samman i våra gemensamma berättelser.

16.00 Pilvi Takala, “The Trainee”, 2008
När Takala arbetar en månad som praktikant på Deloittes kontor i Helsingfors vet nästan ingen vad hennes projekt egentligen går ut på. Efter ett tid utvecklar hon märkliga vanor och stämningen kring henne blir gradvis outhärdlig.

Pilvi Takala (1981) bor och arbetar i Helsingfors och Berlin. Hon har ställt ut internationellt sedan 2003 och bland annat vunnit The Emdash Award på Frieze Art Fair, London.

Samtidsbyråkraten 24 mars 2018

Sven-Eric Liedman

Lisa Rosendahl

Previous slide

Next slide

Tack till

Skogen

Samtidsbyråkraten produceras med stöd av Göteborgs Stads kulturnämnd
Sveriges friaste byråkrat och Kim Svensson, AI genomförs med stöd från Kulturbryggan respektive Kultur Skåne

Bild: Evening_tao_Freepik.com

Mobildeln>

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Att bli synlig – Konst och återhämtning

“Idag håller vi på att återupptäcka konstens betydelse för psykisk återhämtning.” – Elisabeth Punzi, forskare i psykologi-

Frihetsförmedlingen deltar med sina synvinklar kring meningskapande verksamhet på ett symposium om konst och återhämtning i Göteborg onsdag 21 februari 2018.
Ur programbladet:
“Konstnärliga uttryck som en väg till återhämtning från psykiskt lidande är ett kulturellt arv
som alltmer börjar återupptäckas. Vid exempelvis Lillhagens sjukhus fanns konstateljéer samt musikverksamhet och dansterapi. Inom samtida forskning och klinisk verksamhet finns intresse för att integrera kultur och konstnärliga uttryck och få ökad förståelse för hur bildkonst, litteratur, musik och dans kan hjälpa människor att närma sig känslor och erfarenheter, öka välbefinnandet och skapa mening. Människor som är eller har varit inom psykiatrin har ofta hittat ett sammanhang och funnit tillfredsställelse i kreativ verksamhet.

Vid detta symposium presenteras verksamheter som har fokus på konstens betydelse vid återhämtning från psykiskt lidande. Vi har bidrag från personer med egna erfarenheter, Affektiva enheten vid Psykiatri Sahlgrenska, Stiftelsen Gyllenkroken, Göteborgs universitet och Frihetsförmedlingen.

Konstnärer, forskare, kliniker och brukare möts för att dela erfarenheter av konstnärliga uttryck och deras betydelse.”

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Dela:

Påverkan / Aktiviteter / NGT

Att bli synlig – Konst och återhämtning

“Idag håller vi på att återupptäcka konstens betydelse för psykisk återhämtning.”
– Elisabeth Punzi, forskare i psykologi –

Frihetsförmedlingen deltar med sina synvinklar kring meningskapande verksamhet på ett symposium om konst och återhämtning i Göteborg onsdag 21 februari 2018.

Ur programbladet:

“Konstnärliga uttryck som en väg till återhämtning från psykiskt lidande är ett kulturellt arv
som alltmer börjar återupptäckas. Vid exempelvis Lillhagens sjukhus fanns konstateljéer samt musikverksamhet och dansterapi. Inom samtida forskning och klinisk verksamhet finns intresse för att integrera kultur och konstnärliga uttryck och få ökad förståelse för hur bildkonst, litteratur, musik och dans kan hjälpa människor att närma sig känslor och erfarenheter, öka välbefinnandet och skapa mening. Människor som är eller har varit inom psykiatrin har ofta hittat ett sammanhang och funnit tillfredsställelse i kreativ verksamhet.

Vid detta symposium presenteras verksamheter som har fokus på konstens betydelse vid återhämtning från psykiskt lidande. Vi har bidrag från personer med egna erfarenheter, Affektiva enheten vid Psykiatri Sahlgrenska, Stiftelsen Gyllenkroken, Göteborgs universitet och Frihetsförmedlingen.

Konstnärer, forskare, kliniker och brukare möts för att dela erfarenheter av konstnärliga uttryck och deras betydelse.”

För att läsa hela programmet:

❯ Länk till programblad (pdf)

Mobildeln>

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Mobildeln>

Kontakta oss

info[a]frihetsformedlingen.se

❯ Fler kontaktvägar

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Tillståndsenheten

Under tre dagar tar Frihetsförmedlingen plats i Göteborg med ett nytt mobilt kontor. Där kommer vår Tillståndsenhet att utfärda dokument som effektivt undanröjer de flesta hinder för ökad frihet. Kontoret har drop in-öppet och finns runt Brunnsparken, Kungsportsplatsen, respektive Järntorget 28-29 sep och 1 okt 2017. Se uppdateringar av eventet för exakta platser. Under flera års tid har Frihetsförmedlingen uppmärksammat ett växande behov av individuella och gemensamma tillstånd som kan underlätta för ökad frihet. Därför har vi upprättat Tillståndsenheten, som i Göteborg för första gången erbjuder direktservice från vårt nya mobila kontor. Allmänheten kan där få hjälp med att uppmärksamma olika hinder och möjligheter – både för den sökande själv, men också för andra kanske mindre privilegierade grupper i samhället. Under rituella former kommer också skräddarsydda tillstånd att utfärdas på plats – exempelvis utresetillstånd, arbetsintyg, visum, bygglov, utskänkningstillstånd, danstillstånd eller andra mer fantasifulla tillstånd.

Frihetssökande

Frihetsgivare

FORSKNING

PÅVERKAN

(tablet) >

Förmedling

FORSKNING

PÅVERKAN

Dela:

Påverkan / Aktiviteter / … / Tillståndsenheten

Tillståndsenheten

Under tre dagar tar Frihetsförmedlingen plats i Göteborg med ett nytt mobilt kontor. Där kommer vår Tillståndsenhet att utfärda dokument som effektivt undanröjer de flesta hinder för ökad frihet. Kontoret har drop in-öppet och finns runt Brunnsparken, Kungsportsplatsen, respektive Järntorget 28-29 sep och 1 okt 2017. Se uppdateringar av eventet för exakta platser.

Under flera års tid har Frihetsförmedlingen uppmärksammat ett växande behov av individuella och gemensamma tillstånd som kan underlätta för ökad frihet. Därför har vi upprättat Tillståndsenheten, som i Göteborg för första gången erbjuder direktservice från vårt nya mobila kontor. Allmänheten kan där få hjälp med att uppmärksamma olika hinder och möjligheter – både för den sökande själv, men också för andra kanske mindre privilegierade grupper i samhället. Under rituella former kommer också skräddarsydda tillstånd att utfärdas på plats – exempelvis utresetillstånd, arbetsintyg, visum, bygglov, utskänkningstillstånd, danstillstånd eller andra mer fantasifulla tillstånd.

Frihetsförmedlingens tillståndsenhet riktar på detta sätt under tre dagar sökarljuset mot de moraliska förpliktelser friheten för med sig: “hur använder du ditt tillstånd att göra vad du vill på ett sätt som inte inskränker någon annans frihet? Hur hanterar du kravet att ta ett personligt juridiskt ansvar för hur du använder utfärdade tillstånd, i relation till svensk lagstiftning, offentliga regelverk och andra erkända intressen?”

Frihetsförmedlingen finns till för människorna. Som institution tar vi de sociala situationer vi verkar i på största allvar. Vårt byråkratiska ramverk syftar till att ge befolkningen bästa möjliga stöd och hjälp i sökandet efter sammanhang och mening i en alltmer flytande tillvaro.
Frihetsförmedlingens publika aktiviteter hösten 2017 utgör våra hittills största satsning på uppsökande verksamhet i Sverige. Vi hoppas att många frihetssökande Göteborgare tar chansen att under trivsamma former möta våra kunniga handläggare. Välkomna!

Frihetsförmedlingens tillståndsenhet är en del av GIBCA Extended och produceras av förmedlingens initativtagare Lars Noväng och John Huntington.

Tid och plats:

Torsdag 28 sep 12.00 –16.00: Brunnsparken/Drottningtorget
Fredag 29 sep 12.00 – 16.00: Kungsportsplatsen
Söndag 1 okt 10.00 – 14.00: Järntorget

På eftermiddagen söndag 1 oktober förflyttar sig Tillståndsenheten till Masthugget och fortsätter verksamheten under evenemanget Skolstart på Skogen: www.skogen.pm

Bilder från eventet:

Mobildeln>

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Previous slide

Next slide

Mobildeln>