Kan mindre arbete rädda miljön?

Från de flesta politiska håll menar man i dag att ännu mer arbete ska göra samhället bättre. Samtidigt är det uppenbart att vi redan nu ägnar oss åt överproduktion av diverse mer eller mindre nödvändiga varor och tjänster. Något som också skapar en social kultur där människor tvingas till överkonsumtion för att uppnå acceptabel social status.

Frihetsförmedlingen har ett långsiktigt perspektiv på frihet. Ett av våra uppdrag är att ha ett samlat ansvar för moralfrågor inom frihetspolitiken och där ingår miljö- och klimatfrågorna.

För att alla skall kunna utöva sin frihet måste Sverige kunna behålla en miljö där maten går att äta och där marken går att bruka i ett klimat med rimliga temperaturer. Vi måste bli ett hållbart samhälle som inte utarmar jordens resurser. Detta kräver att vi tänker om radikalt vad gäller arbete och produktion. Vi måste upphöra med onödigt arbete som driver på denna utveckling, som ett nödvändigt och viktigt steg närmare en lösning på dagens miljöproblematik.
Frihetsförmedlingen har därför tydligt fokus på att motverka fixeringen vid jobb, den institutionaliserade form av arbete som i dag står i vägen för samhällets verkliga behov av förnyelse, omställning och hållbarhet.

En viktig anledning till att arbetssamhället nu krisar här i västerlandet är att internet, som någon sa, “plötsligt gjorde det lättare att organisera saker”. Detta har bl.a. fått till följd att våra konsumtionsvaror hela tiden blir billigare tack vare att människor tvingas konkurrera om fabriksarbete globalt i stället för som tidigare lokalt, vilket lett till att slaveri i princip återinförts.
En fråga vi måste ställa oss är om den robotisering här på hemmaplan som skulle kunna möjliggöra för oss att luta oss tillbaka och njuta av en arbetsfri tillvaro, kan finansieras utan detta djupt orättvisa system? Går det att försvara en sådan global omfördelning, moraliskt, miljömässigt?

När det gäller frågan om vad som behöver komma efter arbetssamhället, förespråkar Frihetsförmedlingen därför en radikal hållning, som innebär att vi tillsammans och på djupet frågar oss hur ett gott gemensamt liv kan levas, ett liv där vi varken förtär varandra eller det klot där vi är satta att leva och verka tillsammans.
Arbetssamhället hindrar oss i dag utan tvekan ifrån att ta tillvara och fördela resurser på ett effektivare sätt, sätt som skulle innebära ett gott liv som är mindre resurskrävande. Basinkomst är ett möjligt svar på hur en sådan resursfördelning kunde gå till – men om basinkomst i det rika norra Europa kräver fortsatt “värdeskapande” i en ekonomisk struktur som bygger på ständigt ökande klyftor och slavarbete i tredje världen, blir inte heller basinkomst en hållbar idé.

Frågan blir då: hur gör vi? Hur befriar vi oss från arbetssamhället på riktigt?

– – –
Foto: Simon Migaj, Pexels

Picture of Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Från de flesta politiska håll menar man i dag att ännu mer arbete ska göra samhället bättre. Samtidigt är det uppenbart att vi redan nu ägnar oss åt överproduktion av diverse mer eller mindre nödvändiga varor och tjänster. Något som också skapar en social kultur där människor tvingas till överkonsumtion för att uppnå acceptabel social status.

Frihetsförmedlingen har ett långsiktigt perspektiv på frihet. Ett av våra uppdrag är att ha ett samlat ansvar för moralfrågor inom frihetspolitiken och där ingår miljö- och klimatfrågorna.

För att alla skall kunna utöva sin frihet måste Sverige kunna behålla en miljö där maten går att äta och där marken går att bruka i ett klimat med rimliga temperaturer. Vi måste bli ett hållbart samhälle som inte utarmar jordens resurser. Detta kräver att vi tänker om radikalt vad gäller arbete och produktion. Vi måste upphöra med onödigt arbete som driver på denna utveckling, som ett nödvändigt och viktigt steg närmare en lösning på dagens miljöproblematik.
Frihetsförmedlingen har därför tydligt fokus på att motverka fixeringen vid jobb, den institutionaliserade form av arbete som i dag står i vägen för samhällets verkliga behov av förnyelse, omställning och hållbarhet.

En viktig anledning till att arbetssamhället nu krisar här i västerlandet är att internet, som någon sa, “plötsligt gjorde det lättare att organisera saker”. Detta har bl.a. fått till följd att våra konsumtionsvaror hela tiden blir billigare tack vare att människor tvingas konkurrera om fabriksarbete globalt i stället för som tidigare lokalt, vilket lett till att slaveri i princip återinförts.
En fråga vi måste ställa oss är om den robotisering här på hemmaplan som skulle kunna möjliggöra för oss att luta oss tillbaka och njuta av en arbetsfri tillvaro, kan finansieras utan detta djupt orättvisa system? Går det att försvara en sådan global omfördelning, moraliskt, miljömässigt?

När det gäller frågan om vad som behöver komma efter arbetssamhället, förespråkar Frihetsförmedlingen därför en radikal hållning, som innebär att vi tillsammans och på djupet frågar oss hur ett gott gemensamt liv kan levas, ett liv där vi varken förtär varandra eller det klot där vi är satta att leva och verka tillsammans.
Arbetssamhället hindrar oss i dag utan tvekan ifrån att ta tillvara och fördela resurser på ett effektivare sätt, sätt som skulle innebära ett gott liv som är mindre resurskrävande. Basinkomst är ett möjligt svar på hur en sådan resursfördelning kunde gå till – men om basinkomst i det rika norra Europa kräver fortsatt “värdeskapande” i en ekonomisk struktur som bygger på ständigt ökande klyftor och slavarbete i tredje världen, blir inte heller basinkomst en hållbar idé.

Frågan blir då: hur gör vi? Hur befriar vi oss från arbetssamhället på riktigt?

– – –
Foto: Simon Migaj, Pexels

Ta din frihet – Från vem?

Frihetsförmedlingen har en positiv syn på frihet, vårt synsätt är att frihet inte är en bristvara, utan tvärtom en resurs som är outtömlig och ackumulativ, att möjligheterna till frihet ökar för varje erövrad frihetsmöjlighet och att varje person som upplever sig fri också skapar möjligheter för ännu fler att bli fria.

Men det finns en hake. Tyvärr finns det människor som ser sina egna behov som viktigare eller mer värda än andras och som utövar sin frihet på sätt som begränsar utrymmet för andras frigörelse. Ibland kan det vara svårt att se vilken plats man tar eller vilken makt man utövar i dessa sammanhang, svårt att förstå eller märka hur ens frihet möjligen inskränker någon annans. Frågan blir: Kan jag göra precis vad jag vill och känner för, om det innebär att mina friheter inskränker andras? Och om jag svarar nej på den frågan blir följdfrågan: hur utövar jag i så fall min frihet i en harmonisk samklang med omgivningen?

Det finns naturligtvis inget enkelt eller entydigt svar på dessa frågor, men Frihetsförmedlingen vill föreslå en tumregel som man alltid kan ta till om man känner att man löper risk att minska någon annans frihet genom den frihet man själv tar sig: Inskränk aldrig friheten för någon som har en svagare eller osäkrare position i samhället än du själv. Att utöka sina egna frihetsmöjligheter på bekostnad av personer som har en starkare eller säkrare position i samhället kan däremot moraliskt försvaras om inga alternativ finns som inte alls inskränker någons frihet över huvud taget.

Glöm inte heller att en sådan moralisk ekvation endast krävs i de fall då alla inblandade föreställer sig att frihetsutrymmet är begränsat (vilket i så fall kan omförhandlas). Om alla kommer överens om att utrymmet för frihet är obegränsat och är beredda att ta gemensamt ansvar för alla konsekvenser av denna överenskommelse, slipper man ovanstående moralkonflikt.

Picture of Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Frihetsförmedlingen har en positiv syn på frihet, vårt synsätt är att frihet inte är en bristvara, utan tvärtom en resurs som är outtömlig och ackumulativ, att möjligheterna till frihet ökar för varje erövrad frihetsmöjlighet och att varje person som upplever sig fri också skapar möjligheter för ännu fler att bli fria.

Men det finns en hake. Tyvärr finns det människor som ser sina egna behov som viktigare eller mer värda än andras och som utövar sin frihet på sätt som begränsar utrymmet för andras frigörelse. Ibland kan det vara svårt att se vilken plats man tar eller vilken makt man utövar i dessa sammanhang, svårt att förstå eller märka hur ens frihet möjligen inskränker någon annans. Frågan blir: Kan jag göra precis vad jag vill och känner för, om det innebär att mina friheter inskränker andras? Och om jag svarar nej på den frågan blir följdfrågan: hur utövar jag i så fall min frihet i en harmonisk samklang med omgivningen?

Det finns naturligtvis inget enkelt eller entydigt svar på dessa frågor, men Frihetsförmedlingen vill föreslå en tumregel som man alltid kan ta till om man känner att man löper risk att minska någon annans frihet genom den frihet man själv tar sig: Inskränk aldrig friheten för någon som har en svagare eller osäkrare position i samhället än du själv. Att utöka sina egna frihetsmöjligheter på bekostnad av personer som har en starkare eller säkrare position i samhället kan däremot moraliskt försvaras om inga alternativ finns som inte alls inskränker någons frihet över huvud taget.

Glöm inte heller att en sådan moralisk ekvation endast krävs i de fall då alla inblandade föreställer sig att frihetsutrymmet är begränsat (vilket i så fall kan omförhandlas). Om alla kommer överens om att utrymmet för frihet är obegränsat och är beredda att ta gemensamt ansvar för alla konsekvenser av denna överenskommelse, slipper man ovanstående moralkonflikt.

Skall du upp eller ned?

Under nästan hundra år, från början av 1900-talet och framåt, har vi kunnat lita på att utbildning leder till ett bättre liv. Den nyliberala revolutionen med tillhörande globalisering har dock gjort denna gamla sanning högst osäker.

Skulle annonsen på bilden publiceras i dag, borde den (förutom att illustreras med foton av både kvinnor och män, personer med olika bakgrund etc.) förses med undertexten “Du behöver inte bara utbildning, du behöver också ha resursstarka föräldrar, en god portion tur och framförallt vara född i rätt land. Välkommen till livets lotteri!”

Friheten att vara sin egen lyckas smed och skapa sig bättre ekonomi med hjälp av studier och hårt arbete, har i och med detta berövats den postindustriella människan. Därmed är The American Dream stendöd, både på hemmaplan och i sina olika nationella varianter (detta faktum tycks av någon anledning ha undgått dagens politiker, som oavsett kulör upprepar sitt gamla mantra att utbildning kommer att leda till jobb och tillväxt). Det finns dock ingen större anledning att sörja den amerikanska drömmens frånfälle, eftersom den varit oupplösligt förbunden med ständigt ökande klyftor. I stället bör vi lyfta blicken och fråga oss hur lärande, kunskap och välstånd kan hänga samman på nya sätt som är relevanta för vår tid. Om utbildning inte längre leder till jobb, bör vi kanske passa på att återknyta bekantskapen med bildningen?

De kortsiktiga och instrumentella utbildningar som är idealet i dagens politiska klimat innebär ett stelt fasthållande vid det förflutna. Unga människor tvingas också skuldsätta sig förgäves för att utbilda sig till jobb som redan försvunnit. Vårt samhälle är statt i stark förändring och är i skriande behov av nytänkande och alternativa idéer. Snarare än utbildning behöver vi nu bildning, bred och grundläggande kunskap, eller med Ellen Keys formulering: ”det man har kvar när man glömt allt man lärt sig”. Frihetsförmedlingen förespråkar därför ett nytt bildningsideal för 2000-talet, kopplat till en politik som tar idén om livslångt lärande på allvar genom att erbjuda alla möjligheten att kostnadsfritt och obegränsat ägna sig åt fria studier.

Picture of Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Under nästan hundra år, från början av 1900-talet och framåt, har vi kunnat lita på att utbildning leder till ett bättre liv. Den nyliberala revolutionen med tillhörande globalisering har dock gjort denna gamla sanning högst osäker.



Skulle annonsen på bilden publiceras i dag, borde den (förutom att illustreras med foton av både kvinnor och män, personer med olika bakgrund etc.) förses med undertexten “Du behöver inte bara utbildning, du behöver också ha resursstarka föräldrar, en god portion tur och framförallt vara född i rätt land. Välkommen till livets lotteri!”

Friheten att vara sin egen lyckas smed och skapa sig bättre ekonomi med hjälp av studier och hårt arbete, har i och med detta berövats den postindustriella människan. Därmed är The American Dream stendöd, både på hemmaplan och i sina olika nationella varianter (detta faktum tycks av någon anledning ha undgått dagens politiker, som oavsett kulör upprepar sitt gamla mantra att utbildning kommer att leda till jobb och tillväxt). Det finns dock ingen större anledning att sörja den amerikanska drömmens frånfälle, eftersom den varit oupplösligt förbunden med ständigt ökande klyftor. I stället bör vi lyfta blicken och fråga oss hur lärande, kunskap och välstånd kan hänga samman på nya sätt som är relevanta för vår tid. Om utbildning inte längre leder till jobb, bör vi kanske passa på att återknyta bekantskapen med bildningen?

De kortsiktiga och instrumentella utbildningar som är idealet i dagens politiska klimat innebär ett stelt fasthållande vid det förflutna. Unga människor tvingas också skuldsätta sig förgäves för att utbilda sig till jobb som redan försvunnit. Vårt samhälle är statt i stark förändring och är i skriande behov av nytänkande och alternativa idéer. Snarare än utbildning behöver vi nu bildning, bred och grundläggande kunskap, eller med Ellen Keys formulering: ”det man har kvar när man glömt allt man lärt sig”. Frihetsförmedlingen förespråkar därför ett nytt bildningsideal för 2000-talet, kopplat till en politik som tar idén om livslångt lärande på allvar genom att erbjuda alla möjligheten att kostnadsfritt och obegränsat ägna sig åt fria studier.

Mer drama i arbetets teater

Skådespelet fortsätter, teaterpjäsen verkar ha ett oändligt antal akter och både publik och skådespelare börjar bli både trötta och uttråkade.

Kommer det ingen upplösning, en twist eller final som förklarar vad hela pjäsen egentligen går ut på? Eller är det ett skådespel som bara fortsätter för att hålla oss upptagna och inte börja titta i andra riktningar, en förströelse som precis som gladiatorspelen fungerar som en mytologisk avledningsmanöver som gör det möjligt att fortsätta upprätthålla en totalitär regim, en hänsynslös maskin.

Science Fiction-författaren Ursula K. le Guin uttryckte det nyligen såhär: “We live in capitalism. Its power seems inescapable. So did the divine right of kings.”

Arbetets teater är en pjäs som vi repeterat in redan som skolbarn, för att sedan bli skådespelare på livstid. Men pjäsen om arbetet håller på att bli bisarr, vi känner inte längre igen oss i karaktärernas motiv och drivkrafter. Men eftersom alla andra deltar i pjäsen, fortsätter vi att spela med.

Det är kanske dags att konfrontera regissören, att fråga manusskrivaren vad som är dramats upplösning? Får vi inga svar ska vi kanske sluta låta undersåtarna förbli undersåtar när kungen lämnar över kronan till sin manliga arvtagare under ordade former, för att i stället införa mer drama på scenen, skapa tvära kast och oväntade vändningar i en annars dammig och förutsägbar dramaturgi.

Slutet är inte gudagivet.

Picture of Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Skådespelet fortsätter, teaterpjäsen verkar ha ett oändligt antal akter och både publik och skådespelare börjar bli både trötta och uttråkade.

Kommer det ingen upplösning, en twist eller final som förklarar vad hela pjäsen egentligen går ut på? Eller är det ett skådespel som bara fortsätter för att hålla oss upptagna och inte börja titta i andra riktningar, en förströelse som precis som gladiatorspelen fungerar som en mytologisk avledningsmanöver som gör det möjligt att fortsätta upprätthålla en totalitär regim, en hänsynslös maskin.

Science Fiction-författaren Ursula K. le Guin uttryckte det nyligen såhär: “We live in capitalism. Its power seems inescapable. So did the divine right of kings.”

Arbetets teater är en pjäs som vi repeterat in redan som skolbarn, för att sedan bli skådespelare på livstid. Men pjäsen om arbetet håller på att bli bisarr, vi känner inte längre igen oss i karaktärernas motiv och drivkrafter. Men eftersom alla andra deltar i pjäsen, fortsätter vi att spela med.

Det är kanske dags att konfrontera regissören, att fråga manusskrivaren vad som är dramats upplösning? Får vi inga svar ska vi kanske sluta låta undersåtarna förbli undersåtar när kungen lämnar över kronan till sin manliga arvtagare under ordade former, för att i stället införa mer drama på scenen, skapa tvära kast och oväntade vändningar i en annars dammig och förutsägbar dramaturgi.

Slutet är inte gudagivet.

Dags för mental fritid!

Frihet brukar inte komma som en skänk från ovan, den måste antingen skapas eller erövras.

För frihetssökande är detta en av de första viktiga insikterna på vägen mot frigörelse. Även om de yttre förutsättningarna för frihet finns, så är det i slutänden individen själv som måste bestämma sig för att ta sig friheten. Detta gäller för både stora och små situationer, för livsavgörande beslut lika mycket som för små val i vardagen. Kanske är detta en nedslående insikt, men likväl helt central för att förstå att det som begränsar ens frihet nästan alltid finns inombords, som rädslor eller andra mentala hinder, antingen helt eller delvis. I en frigörelseprocess underlättar det därför att ha hjälp och stöd från någon som själv genomgår eller har genomgått liknande processer, en sådan person som vi på Frihetförmedlingen brukar benämna frihetssökande eller frihetsgivare.

Ofriheten sitter ofta djupt rotad i invant beteende och/eller normer; det kan exempelvis handla om egenskaper som tillskrivs kön, en social skolning som skapar lydnad och kontroll eller en klasstillhörighet som kanske medför känslor av överlägsenhet eller underlägsenhet. Att frigöra sig från sådana strukturer är en process som varje frihetssökande måste genomgå och som kräver ett mått av både självreflexion och självinsikt. I varje kretslopp av ofrihet finns en ond spiral som måste brytas, ett ramverk som den mentala ofriheten skapat. Något som hindrar oss från att se vår egen position och våra möjligheter att lämna eller förändra den.

Man kan förstå detta ramverk som en hinna, eller en rökridå. Någonting som konkret hindrar en från att komma i kontakt med ett annat sätt att förstå, se, förhålla sig. Att se igenom eller ta sig förbi denna hinna kan vara en skrämmande upplevelse, precis som alla färder ut i det okända. Därför är det så viktigt och värdefullt att ta hjälp av någon som redan gjort resan, eller försöka göra resan tillsammans.

Frihetsförmedlingen vill därför alltid förespråka utökade möjligheter till mental fritid, reflektion, samtal som vidgar tankens rum och tid att både själv och gemensamt fundera över vad man vill åstadkomma, på riktigt.

Picture of Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Frihet brukar inte komma som en skänk från ovan, den måste antingen skapas eller erövras.

För frihetssökande är detta en av de första viktiga insikterna på vägen mot frigörelse. Även om de yttre förutsättningarna för frihet finns, så är det i slutänden individen själv som måste bestämma sig för att ta sig friheten. Detta gäller för både stora och små situationer, för livsavgörande beslut lika mycket som för små val i vardagen. Kanske är detta en nedslående insikt, men likväl helt central för att förstå att det som begränsar ens frihet nästan alltid finns inombords, som rädslor eller andra mentala hinder, antingen helt eller delvis. I en frigörelseprocess underlättar det därför att ha hjälp och stöd från någon som själv genomgår eller har genomgått liknande processer, en sådan person som vi på Frihetförmedlingen brukar benämna frihetssökande eller frihetsgivare.

Ofriheten sitter ofta djupt rotad i invant beteende och/eller normer; det kan exempelvis handla om egenskaper som tillskrivs kön, en social skolning som skapar lydnad och kontroll eller en klasstillhörighet som kanske medför känslor av överlägsenhet eller underlägsenhet. Att frigöra sig från sådana strukturer är en process som varje frihetssökande måste genomgå och som kräver ett mått av både självreflexion och självinsikt. I varje kretslopp av ofrihet finns en ond spiral som måste brytas, ett ramverk som den mentala ofriheten skapat. Något som hindrar oss från att se vår egen position och våra möjligheter att lämna eller förändra den.

Man kan förstå detta ramverk som en hinna, eller en rökridå. Någonting som konkret hindrar en från att komma i kontakt med ett annat sätt att förstå, se, förhålla sig. Att se igenom eller ta sig förbi denna hinna kan vara en skrämmande upplevelse, precis som alla färder ut i det okända. Därför är det så viktigt och värdefullt att ta hjälp av någon som redan gjort resan, eller försöka göra resan tillsammans.

Frihetsförmedlingen vill därför alltid förespråka utökade möjligheter till mental fritid, reflektion, samtal som vidgar tankens rum och tid att både själv och gemensamt fundera över vad man vill åstadkomma, på riktigt.

Frihetsförmedlingens sommartips

Som frihetssökande har du alltid semester – även under sommaren. Välj därför en lagom struktur på dina fria aktiviteter så du kan unna dig stunder också utanför hängmattan.

När alla andra runtomkring dig har semester från sina jobb kan det kännas märkligt att fokusera på frihetssökande. Särskilt som antalet orörda ställen i Platsbanken minskar under sommarmånaderna. Om frihetssökandet känns motigt kan det vara viktigt att komma ihåg att det ofta uppstår oväntade öppningar i den fria sektorn just under sommaren. Sommarledigheten kan vara ett bra tillfälle att doppa tårna i det fria. Ibland kan det dessutom dyka upp hål i ledigheterna som behöver fyllas akut och du kan vara just den pusselbit som saknas.

Frihetsförmedlingen vill ge rådet till dig som är frihetssökande i semestertider att skapa en lös struktur för frihetssökandet. Dela gärna in dagen i olika block och se till att göra dig fri på de tider på dygnet som passar just dig bäst. Det finns absolut ingenting som säger att du måste sitta utomhus under ett träd i åtta timmar per dag och försöka känna dig fri. Det kommer inte att göra dig till en bättre frihetssökande. Kanske kan du i stället lägga tid på ditt frihetssökande mellan åtta och fem? Till exempel genom att åka till stranden och bada när det är som varmast. Det är också bra att hålla i minnet att det är minst lika viktigt att slappna av som att aktivt söka sin frihet. I själva verket brukar avslappning ofta vara det bästa sättet. Ordet “semester” kan också vara försåtligt när man är frihetssökande. Det kan leda till att man känner sig tvingad att gå omkring och låtsas vara ledig i stället för att unna sig tid för aktivitet, till exempel ge sig själv tid för friskvård.

Hur är det lämpligt att agera om omgivningen har synpunkter på att du inte fokuserar på frihetssökande dagarna i ända? Ett bra sätt är att påpeka att du förmodligen vilar dig mer effektivt än de som har synpunkter, eftersom du ligger i frihetsträning. Och om någon har åsikter om att du bara ligger där i hängmattan kan du till exempel svara att du studerar den senaste utvecklingen inom den fria sektorn.

Psykologens tre bästa råd till frihetssökande:

– Tänk inte för mycket på strukturen för ditt frihetssökande. Du kan med gott samvete tillbringa kvalitetstid med semestrande vänner och din familj hela tiden.
– Ha kortsiktiga mål. Genom att lägga upp en plan för vad du inte måste hinna med under en dag eller en vecka får du en bättre överblick över ditt frihetssökande. Då ser du också svart på vitt att du faktiskt låter bli att låtsas arbeta – vilket annars kan vara lätt att glömma.
– Unna dig friskvård. En kontorsanställd behöver tillåtelse för att ägna sig åt friskvård, något som naturligtvis inte gäller för frihetssökande. Men det hindrar inte att du kan behöva lägga tid på aktiviteter som ger dig energi och får dig att må ännu bättre.

Picture of Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Som frihetssökande har du alltid semester – även under sommaren. Välj därför en lagom struktur på dina fria aktiviteter så du kan unna dig stunder också utanför hängmattan.

När alla andra runtomkring dig har semester från sina jobb kan det kännas märkligt att fokusera på frihetssökande. Särskilt som antalet orörda ställen i Platsbanken minskar under sommarmånaderna. Om frihetssökandet känns motigt kan det vara viktigt att komma ihåg att det ofta uppstår oväntade öppningar i den fria sektorn just under sommaren. Sommarledigheten kan vara ett bra tillfälle att doppa tårna i det fria. Ibland kan det dessutom dyka upp hål i ledigheterna som behöver fyllas akut och du kan vara just den pusselbit som saknas.

Frihetsförmedlingen vill ge rådet till dig som är frihetssökande i semestertider att skapa en lös struktur för frihetssökandet. Dela gärna in dagen i olika block och se till att göra dig fri på de tider på dygnet som passar just dig bäst. Det finns absolut ingenting som säger att du måste sitta utomhus under ett träd i åtta timmar per dag och försöka känna dig fri. Det kommer inte att göra dig till en bättre frihetssökande. Kanske kan du i stället lägga tid på ditt frihetssökande mellan åtta och fem? Till exempel genom att åka till stranden och bada när det är som varmast. Det är också bra att hålla i minnet att det är minst lika viktigt att slappna av som att aktivt söka sin frihet. I själva verket brukar avslappning ofta vara det bästa sättet. Ordet “semester” kan också vara försåtligt när man är frihetssökande. Det kan leda till att man känner sig tvingad att gå omkring och låtsas vara ledig i stället för att unna sig tid för aktivitet, till exempel ge sig själv tid för friskvård.

Hur är det lämpligt att agera om omgivningen har synpunkter på att du inte fokuserar på frihetssökande dagarna i ända? Ett bra sätt är att påpeka att du förmodligen vilar dig mer effektivt än de som har synpunkter, eftersom du ligger i frihetsträning. Och om någon har åsikter om att du bara ligger där i hängmattan kan du till exempel svara att du studerar den senaste utvecklingen inom den fria sektorn.

Psykologens tre bästa råd till frihetssökande:

– Tänk inte för mycket på strukturen för ditt frihetssökande. Du kan med gott samvete tillbringa kvalitetstid med semestrande vänner och din familj hela tiden.
– Ha kortsiktiga mål. Genom att lägga upp en plan för vad du inte måste hinna med under en dag eller en vecka får du en bättre överblick över ditt frihetssökande. Då ser du också svart på vitt att du faktiskt låter bli att låtsas arbeta – vilket annars kan vara lätt att glömma.
– Unna dig friskvård. En kontorsanställd behöver tillåtelse för att ägna sig åt friskvård, något som naturligtvis inte gäller för frihetssökande. Men det hindrar inte att du kan behöva lägga tid på aktiviteter som ger dig energi och får dig att må ännu bättre.

Nu slänger vi titlarna – igen!

Alla som upplevde du-reformen i slutet av 60-talet, kommer ihåg hur den på ett påtagligt sätt förändrade hur folk såg på och samtalade med varandra. Kanske inte så mycket som man kunde ha hoppats, men utan denna reform hade Sveriges förändring i riktning mot större jämlikhet sannolikt gått långsammare.

På senare år har Frihetsförmedlingen sett en oroande tendens där många yngre åter bejakar och förstärker ojämlikheten genom att nia personer de inte känner, till exempel i butiken. Detta är lika logiskt som sorgligt i en tid då klyftorna ökar snabbare än någonsin. Men vad finns det för anledning att bejaka och språkligt förstärka segregationen i samhället?

Frihetsförmedlingen betraktar det nya niandet som en trend som riskerar att bromsa samhällets nödvändiga utveckling mot ökad frihet för alla befolkningsgrupper. Vi har därför beslutat att, i enlighet med vårt sektorsansvar för moralfrågor inom frihetspolitiken, ta ledningen i arbetet med att på olika sätt försöka motverka denna trend. Frihetsförmedlingens första insats inom området är en kampanj för ökad jämställdhet, som vi inleder sommaren 2015.

Vi-reformen
Frihetsförmedlingens jämställdhetskampanj, vi-reformen, lanseras den 1 juni 2015. Vi-reformen har ett enkelt budskap som uppmanar alla frihetssökande, frihetsgivare samt övriga intresserade och nyfikna personer i Sverige att upphöra med den kulturella egenheten att kategorisera varandra utifrån vad man jobbar (eller inte jobbar) med.

Vi-reformen är en uppmaning till alla medborgare att sluta fråga varandra “vad jobbar du med?” I stället bör vi börja fråga varandra: “vad tycker du om?” Syftet med kampanjen är att ge hela Sveriges befolkning ett enkelt men effektivt incitament för att börja intressera sig för varandra som människor, oberoende av eventuella yrkesroller. Vi hoppas och tror att kampanjen ska få ett entusiastiskt mottagande.

Stöd vi-reformen – sluta snacka jobb!

Picture of Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Alla som upplevde du-reformen i slutet av 60-talet, kommer ihåg hur den på ett påtagligt sätt förändrade hur folk såg på och samtalade med varandra. Kanske inte så mycket som man kunde ha hoppats, men utan denna reform hade Sveriges förändring i riktning mot större jämlikhet sannolikt gått långsammare.

På senare år har Frihetsförmedlingen sett en oroande tendens där många yngre åter bejakar och förstärker ojämlikheten genom att nia personer de inte känner, till exempel i butiken. Detta är lika logiskt som sorgligt i en tid då klyftorna ökar snabbare än någonsin. Men vad finns det för anledning att bejaka och språkligt förstärka segregationen i samhället?

Frihetsförmedlingen betraktar det nya niandet som en trend som riskerar att bromsa samhällets nödvändiga utveckling mot ökad frihet för alla befolkningsgrupper. Vi har därför beslutat att, i enlighet med vårt sektorsansvar för moralfrågor inom frihetspolitiken, ta ledningen i arbetet med att på olika sätt försöka motverka denna trend. Frihetsförmedlingens första insats inom området är en kampanj för ökad jämställdhet, som vi inleder sommaren 2015.

Vi-reformen
Frihetsförmedlingens jämställdhetskampanj, vi-reformen, lanseras den 1 juni 2015. Vi-reformen har ett enkelt budskap som uppmanar alla frihetssökande, frihetsgivare samt övriga intresserade och nyfikna personer i Sverige att upphöra med den kulturella egenheten att kategorisera varandra utifrån vad man jobbar (eller inte jobbar) med.

Vi-reformen är en uppmaning till alla medborgare att sluta fråga varandra “vad jobbar du med?” I stället bör vi börja fråga varandra: “vad tycker du om?” Syftet med kampanjen är att ge hela Sveriges befolkning ett enkelt men effektivt incitament för att börja intressera sig för varandra som människor, oberoende av eventuella yrkesroller. Vi hoppas och tror att kampanjen ska få ett entusiastiskt mottagande.

Stöd vi-reformen – sluta snacka jobb!

Frihetsförmedlingen är på plats i Malmö

Frihetsförmedlingen finns där behoven finns. I egenskap av att vara Sveriges största förmedlare av frihet gör vi kontinuerligt nedslag i olika delar av landet, denna gång på Inkonst i Malmö. Tisdagen 28 April 2015 öppnar Frihetsförmedlingen ett temporärt kontor dit alla frihetssökande och andra intresserade är välkomna!

På det temporära kontoret finns det möjligheter att påbörja sin frigörelseplanering, utvärdera frihetsutbud, få hjälp med sökning i platsbanken, få frihetstillstånd utfärdat, träffa en frihetshandläggare och mycket annat. Under kvällen kommer också åtta skrivare från Albins folkhögskola läsa texter på det givna temat med varierande färg, form och funktion.

Frihetsförmedlingens medverkan ingår i Nya Avantgardet: “ett litteraturfokuserat samtalsforum producerat av Inkonst, där både det svåra och omöjliga ges en plats. Genom att störa normerna tillåts samtidspolitiken bli poesi. Genom att låta kulturen vara en del av samtalen skapas nya former och möjligheter för fler att delta och ta till sig innehållet. Utifrån samtalen kring aktuella och berörande ämnen där både det svåra och omöjliga ges plats skriver inbjudna poeter litterära verk som presenteras under kvällen.”

Missa inte denna möjlighet att utforska dina frihetsmöjligheter, samtala kring alternativa synsätt på arbete eller uppleva det utbud av frigörande tjänster som förmedlingen kan erbjuda.

När
28 april 16.00 – 19.30 (Poesiläsningar 19.30 – 21.00)

Var
Inkonst, Bergsgatan 29, 214 22 Malmö
www.inkonst.com

Dokumentation

Dela:

Påverkan  /  Aktiviteter  / Inkonst Malmö

Frihetsförmedlingen är på plats i Malmö

Frihetsförmedlingen finns där behoven finns. I egenskap av att vara Sveriges största förmedlare av frihet gör vi kontinuerligt nedslag i olika delar av landet, denna gång på Inkonst i Malmö. Tisdagen 28 April 2015 öppnar Frihetsförmedlingen ett temporärt kontor dit alla frihetssökande och andra intresserade är välkomna!

På det temporära kontoret finns det möjligheter att påbörja sin frigörelseplanering, utvärdera frihetsutbud, få hjälp med sökning i platsbanken, få frihetstillstånd utfärdat, träffa en frihetshandläggare och mycket annat. Under kvällen kommer också åtta skrivare från Albins folkhögskola läsa texter på det givna temat med varierande färg, form och funktion.

Frihetsförmedlingens medverkan ingår i Nya Avantgardet:

“ett litteraturfokuserat samtalsforum producerat av Inkonst, där både det svåra och omöjliga ges en plats. Genom att störa normerna tillåts samtidspolitiken bli poesi. Genom att låta kulturen vara en del av samtalen skapas nya former och möjligheter för fler att delta och ta till sig innehållet. Utifrån samtalen kring aktuella och berörande ämnen där både det svåra och omöjliga ges plats skriver inbjudna poeter litterära verk som presenteras under kvällen.”

Missa inte denna möjlighet att utforska dina frihetsmöjligheter, samtala kring alternativa synsätt på arbete eller uppleva det utbud av frigörande tjänster som förmedlingen kan erbjuda.

När?

28 april 16.00 – 19.30 (Poesiläsningar 19.30 – 21.00)

Var?

Inkonst, Bergsgatan 29, 214 22 Malmö

❯ Inkonst

Dokumentation

Mobildeln>

Missa inga händelser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Previous slide
Next slide

Missa inga händelser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Lägg mindre fokus på arbete

Stora delar av befolkningen, som i dag är inlåsta i symboliskt eller bara onödigt arbete, måste frigöras för att bättre kunna bidra till en nödvändig omställning av samhället.
Den enorma produktivitetsökning och effektivisering som pågått under decennier har gjort idén om full sysselsättning omodern. Samtidigt har den mentala låsningen vid jobben bara blivit starkare, vilket lett till ständigt ökande strukturellt våld från arbetssamhällets institutioner. Exempel på sådant våld är inlåsningen av stora grupper i tomt arbete – som anställda och som arbetslösa i olika åtgärder – eller inlåsningen av unga i olika former av yrkesinriktade utbildningar som inte är relevanta på dagens förändrade arbetsmarknad.

I ambitionen att bryta denna negativa utveckling har Frihetsförmedlingen axlat uppdraget att stödja medborgarnas frigörelse från tvingande strukturer, så att de tillsammans kan avväpna arbetslinjen och slippa ur dess inlåsningseffekter. Avsikten är att öka utrymmet för människor att bidra till ett gott samhälle med bra förutsättningar för alla, där existerande resurser omfördelas mer rättvist än i dag. Behovet av en sådan förändring är uppenbart, oavsett om man strävar efter mer innovation, att upprätthålla landets konkurrenskraft, att bygga ett mänskligare samhälle eller alltsammans.

Den globala strukturomvandling vi nu genomgår är kraftfull, snabb och slår hårt på många olika plan som miljö, jämlikhet och social stabilitet. Samhällets motåtgärder måste därför också bli kraftfullare och snabbare. För att detta ska bli möjligt måste vi sluta tvinga varandra att ängsligt anpassa oss till en krympande arbetsmarknad, och i stället skapa möjligheter för alla att på ett friare sätt bidra till samhällets förändring och utveckling. Trots detta fortsätter politiker av alla kulörer att upprepa mantrat vi måste skapa fler jobb för att klara välfärden. Deras retorik kopplar reflexmässigt finansieringen av välfärdssystemen till jobben och då främst lönearbete – ett tänkande som blir allt svårare att försvara i relation till en ekonomi där mänskligt arbete i accelererande omfattning ersätts av maskiner, vars värdeskapande i princip inte beskattas.

Vi på Frihetsförmedlingen menar att arbetslinjen måste skrotas till förmån för en politik som hedrar den tradition av likabehandling och omtanke som byggt Sverige starkt under generationer. En politik som vågar ta vår tids utmaningar och snabba förändringstakt på allvar och kan se bortom arbetsmarknaden som huvudsaklig arena för människors bidrag till samhällsbygget. En politik som inser att välfärdssystemen både kan och måste reformeras, så att utanförskapet avskaffas och alla garanteras långsiktig ekonomisk trygghet. Om man sedan kallar detta basinkomst eller något annat är av mindre betydelse. Det är dags för en politik som skapar förutsättningar för ett mänskligare och mer inkluderande samhälle, där vi med skaparkraft kan ta oss an den nödvändiga omställningen mot hållbarhet, eller snarare uthållighet: social, ekonomisk och ekologisk.

Picture of Frihetsförmedlingen

Frihetsförmedlingen

Sveriges största förmedlare av frihet

Stora delar av befolkningen, som i dag är inlåsta i symboliskt eller bara onödigt arbete, måste frigöras för att bättre kunna bidra till en nödvändig omställning av samhället.

Den enorma produktivitetsökning och effektivisering som pågått under decennier har gjort idén om full sysselsättning omodern. Samtidigt har den mentala låsningen vid jobben bara blivit starkare, vilket lett till ständigt ökande strukturellt våld från arbetssamhällets institutioner. Exempel på sådant våld är inlåsningen av stora grupper i tomt arbete – som anställda och som arbetslösa i olika åtgärder – eller inlåsningen av unga i olika former av yrkesinriktade utbildningar som inte är relevanta på dagens förändrade arbetsmarknad.

I ambitionen att bryta denna negativa utveckling har Frihetsförmedlingen axlat uppdraget att stödja medborgarnas frigörelse från tvingande strukturer, så att de tillsammans kan avväpna arbetslinjen och slippa ur dess inlåsningseffekter. Avsikten är att öka utrymmet för människor att bidra till ett gott samhälle med bra förutsättningar för alla, där existerande resurser omfördelas mer rättvist än i dag. Behovet av en sådan förändring är uppenbart, oavsett om man strävar efter mer innovation, att upprätthålla landets konkurrenskraft, att bygga ett mänskligare samhälle eller alltsammans.

Den globala strukturomvandling vi nu genomgår är kraftfull, snabb och slår hårt på många olika plan som miljö, jämlikhet och social stabilitet. Samhällets motåtgärder måste därför också bli kraftfullare och snabbare. För att detta ska bli möjligt måste vi sluta tvinga varandra att ängsligt anpassa oss till en krympande arbetsmarknad, och i stället skapa möjligheter för alla att på ett friare sätt bidra till samhällets förändring och utveckling. Trots detta fortsätter politiker av alla kulörer att upprepa mantrat vi måste skapa fler jobb för att klara välfärden. Deras retorik kopplar reflexmässigt finansieringen av välfärdssystemen till jobben och då främst lönearbete – ett tänkande som blir allt svårare att försvara i relation till en ekonomi där mänskligt arbete i accelererande omfattning ersätts av maskiner, vars värdeskapande i princip inte beskattas.

Vi på Frihetsförmedlingen menar att arbetslinjen måste skrotas till förmån för en politik som hedrar den tradition av likabehandling och omtanke som byggt Sverige starkt under generationer. En politik som vågar ta vår tids utmaningar och snabba förändringstakt på allvar och kan se bortom arbetsmarknaden som huvudsaklig arena för människors bidrag till samhällsbygget. En politik som inser att välfärdssystemen både kan och måste reformeras, så att utanförskapet avskaffas och alla garanteras långsiktig ekonomisk trygghet. Om man sedan kallar detta basinkomst eller något annat är av mindre betydelse. Det är dags för en politik som skapar förutsättningar för ett mänskligare och mer inkluderande samhälle, där vi med skaparkraft kan ta oss an den nödvändiga omställningen mot hållbarhet, eller snarare uthållighet: social, ekonomisk och ekologisk.

❯ Läs artikeln i Sydsvenskan

Frihetsförmedlingen öppnar kontor i Göteborg

Under tre dagar, 23-25 januari 2015, öppnar Frihetsförmedlingen nu ett lokalkontor på Galleri 54 i Göteborg. Frihetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av frihet, med uppdrag att verka för en starkare fri sektor, minskat lönearbete och ökad frihet för alla individer. Vi välkomnar nu frihetssökande och andra intresserade till kontoret där det där det går bra att påbörja sin frigörelseplanering, utvärdera sina frihetsmöjligheter, få hjälp med sökning i platsbanken, få frihetstillstånd utfärdat, träffa en frihetshandläggare och mycket annat.

Frihetsförmedlingens lokalkontor produceras av konstnären John Huntington från Kanslibyrån i samarbete med konstnären och kulturentreprenören Lars Noväng. Både Lars och John arbetar tematiskt kring arbetsmarknadspolitiska frågor, individuellt ansvar och byråkrati och har starka kopplingar till Frihetsförmedlingen genom sitt enträgna konstnärliga arbete för ökat oberoende och konstruktiva normbrott.

Missa inte denna unika möjlighet att ta er längtan efter frihet på fullaste allvar. Missa inte heller en trevlig pratstund, åtföljd av ett glas valfri dryck, kring vad som skulle hända om vi lät frihetslinjen ersätta arbetslinjen.

Öppettider:
23 jan 18.00 – 21.00
24 jan 12.00 – 16.00
25 jan 12.00 – 16.00

Plats:
Galleri 54, Kastellgatan 7, Göteborg
www.galleri54.com

Dela:

Påverkan  /  Aktiviteter  / Lokalkontor Göteborg

Frihetsförmedlingen öppnar kontor i Göteborg

Frihetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av frihet, med uppdrag att verka för en starkare fri sektor, minskat lönearbete och ökad frihet för alla individer. Under tre dagar, 23-25 januari 2015, öppnar förmedlingen nu ett lokalkontor på Galleri 54 i Göteborg.

Frihetsförmedlingen välkomnar frihetssökande och andra intresserade till kontoret där det där det går bra att påbörja sin frigörelseplanering, utvärdera sina frihetsmöjligheter, få hjälp med sökning i platsbanken, få frihetstillstånd utfärdat, träffa en frihetshandläggare och mycket annat.

Frihetsförmedlingens lokalkontor produceras av konstnären John Huntington från Kanslibyrån i samarbete med konstnären och kulturentreprenören Lars Noväng. Både Lars och John arbetar tematiskt kring arbetsmarknadspolitiska frågor, individuellt ansvar och byråkrati och har starka kopplingar till Frihetsförmedlingen genom sitt enträgna konstnärliga arbete för ökat oberoende och konstruktiva normbrott.

Missa inte denna unika möjlighet att ta er längtan efter frihet på fullaste allvar. Missa inte heller en trevlig pratstund, åtföljd av ett glas valfri dryck, kring vad som skulle hända om vi lät frihetslinjen ersätta arbetslinjen.

Öppettider:

23 jan 18.00 – 21.00
24 jan 12.00 – 16.00
25 jan 12.00 – 16.00

Plats:

Galleri 54, Kastellgatan 7, Göteborg
www.galleri54.com

Dokumentation:

Mobildeln>

Missa inga händelser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Previous slide
Next slide

Missa inga händelser

Prenumerera på vårt nyhetsbrev