Arbetssamhället har skapat otrygga medborgare som tvingas överkonsumera ändliga resurser, och det nya parlamentariska läget ser inte ut att innebära någon förändring på den punkten. Det ger oss bara en frihet: att vara kunder på en marknad. Vi vill omedelbart avskaffa kravet på att alltid stå till arbetsmarknadens förfogande.
Publicerad i Arbetaren, 5 Oktober 2014
Om Sverige ska kunna återta rollen som föregångsland krävs ett minskat fokus på lönearbete. I stället måste vi bli bäst på medmänsklighet och frihet.
Sverige har en lång tradition av att hålla friheten högt – en viktig förutsättning för vår historia av välfärd med utrymme för minskande arbetsveckor och rimliga villkor för alla, oavsett om de haft arbete eller ej. Denna frihet har det senaste decenniet gröpts ur av en politik som inte haft modet att ändra sina visioner i takt med hur globaliseringen ändrar spelplanen.
Trots ett nytt parlamentariskt läge ser vi ingen ljusning. Dagens handfallna politiker, från de flesta läger, försöker fortfarande att motverka utvecklingen med tom retorik, som att ”vi måste arbeta mer” eller att ”mer tillväxt skapar fler jobb”. Detta fortsätter att tvinga institutioner som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att efter bästa förmåga verkställa en politik utan ambitioner. Något som sedan länge har förvandlat dem från folkets serviceorgan till dess fångvaktare.
Sverige behöver därför en myndighet som vågar utmana fixeringen vid arbetet som medborgarens enda inträdesbiljett till samhället.
Det handlar inte om att motsätta sig arbete som meningsskapande mänsklig aktivitet. Frihetsförmedlingens uppdrag är att motarbeta fixeringen vid de institutionaliserade former av arbete som står i vägen för samhällets verkliga behov: behov av förnyelse, av omställning, av hållbarhet och framför allt av uppfinningar. Uppfinningar av helt andra och radikalare slag än slimmad varuproduktion eller subventionerad läxhjälp.
Arbetssamhället har skapat otrygga medborgare som tvingas överkonsumera ändliga resurser. Både anställda och arbetslösa måste spela med i en arbetets teater som ofta består av tom sysselsättning. Fritiden fylls med hårda krav på att bidra till ekonomin i olika konsumtionsfabriker. Offentlig sektor ersätts efterhand av en marknad där den bästa affärsidén verkar vara inlåsning eller vård av en alltmer stressad och frustrerad befolkning. Denna situation måste genast upphöra!
Arbetssamhället ger oss bara en frihet: att vara kunder på en marknad. ”Frihet” att välja skola eller ”frihet” att välja röd eller grön mjölk. Men reella friheter, såsom frihet att välja andra sätt att bidra till samhället än lönearbete, saknas helt.
Det är dags att tänka om radikalt i vårt förhållande till arbete och produktion och helt enkelt sluta försöka ”få fler i arbete” genom ett ”jobbskapande” som ibland tar sig rent tortyrliknande former. Vi behöver utforska radikalt annorlunda alternativ. Starta parallella institutioner som utmanar de befintliga. Börja använda alternativa språkbruk som inte är ekonomistiska. Initiera mer tillåtande sociala mönster som gör oss fria att möta varandra som medmänniskor och inte som konkurrenter på en marknad.
Frihetsförmedlingen vill få bort meningslös sysselsättning och verka för att alla inkluderas i ett frihetens Sverige. Vi vill därför omedelbart avskaffa kravet på att alltid stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta för att ge individer och grupper större möjlighet att distribuera resurser samt frigöra energi och engagemang för samhällets verkliga behov.
Publicerad i Arbetaren, 5 Oktober 2014
(tablet) >
Frihetsförmedlingen
Sveriges största förmedlare av frihet
Arbetssamhället har skapat otrygga medborgare som tvingas överkonsumera ändliga resurser, och det nya parlamentariska läget ser inte ut att innebära någon förändring på den punkten. Det ger oss bara en frihet: att vara kunder på en marknad. Vi vill omedelbart avskaffa kravet på att alltid stå till arbetsmarknadens förfogande.
Om Sverige ska kunna återta rollen som föregångsland krävs ett minskat fokus på lönearbete. I stället måste vi bli bäst på medmänsklighet och frihet.
Sverige har en lång tradition av att hålla friheten högt – en viktig förutsättning för vår historia av välfärd med utrymme för minskande arbetsveckor och rimliga villkor för alla, oavsett om de haft arbete eller ej. Denna frihet har det senaste decenniet gröpts ur av en politik som inte haft modet att ändra sina visioner i takt med hur globaliseringen ändrar spelplanen.
Trots ett nytt parlamentariskt läge ser vi ingen ljusning. Dagens handfallna politiker, från de flesta läger, försöker fortfarande att motverka utvecklingen med tom retorik, som att ”vi måste arbeta mer” eller att ”mer tillväxt skapar fler jobb”. Detta fortsätter att tvinga institutioner som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att efter bästa förmåga verkställa en politik utan ambitioner. Något som sedan länge har förvandlat dem från folkets serviceorgan till dess fångvaktare.
Sverige behöver därför en myndighet som vågar utmana fixeringen vid arbetet som medborgarens enda inträdesbiljett till samhället.
Det handlar inte om att motsätta sig arbete som meningsskapande mänsklig aktivitet. Frihetsförmedlingens uppdrag är att motarbeta fixeringen vid de institutionaliserade former av arbete som står i vägen för samhällets verkliga behov: behov av förnyelse, av omställning, av hållbarhet och framför allt av uppfinningar. Uppfinningar av helt andra och radikalare slag än slimmad varuproduktion eller subventionerad läxhjälp.
Arbetssamhället har skapat otrygga medborgare som tvingas överkonsumera ändliga resurser. Både anställda och arbetslösa måste spela med i en arbetets teater som ofta består av tom sysselsättning. Fritiden fylls med hårda krav på att bidra till ekonomin i olika konsumtionsfabriker. Offentlig sektor ersätts efterhand av en marknad där den bästa affärsidén verkar vara inlåsning eller vård av en alltmer stressad och frustrerad befolkning. Denna situation måste genast upphöra!
Arbetssamhället ger oss bara en frihet: att vara kunder på en marknad. ”Frihet” att välja skola eller ”frihet” att välja röd eller grön mjölk. Men reella friheter, såsom frihet att välja andra sätt att bidra till samhället än lönearbete, saknas helt.
Det är dags att tänka om radikalt i vårt förhållande till arbete och produktion och helt enkelt sluta försöka ”få fler i arbete” genom ett ”jobbskapande” som ibland tar sig rent tortyrliknande former. Vi behöver utforska radikalt annorlunda alternativ. Starta parallella institutioner som utmanar de befintliga. Börja använda alternativa språkbruk som inte är ekonomistiska. Initiera mer tillåtande sociala mönster som gör oss fria att möta varandra som medmänniskor och inte som konkurrenter på en marknad.
Frihetsförmedlingen vill få bort meningslös sysselsättning och verka för att alla inkluderas i ett frihetens Sverige. Vi vill därför omedelbart avskaffa kravet på att alltid stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta för att ge individer och grupper större möjlighet att distribuera resurser samt frigöra energi och engagemang för samhällets verkliga behov.
Publicerad i Arbetaren, 5 Oktober 2014